NOG och KVA brukar gå snabbast att höja, eftersom mycket handlar om att lära sig formatet. XYZ går att höja med repetition av grundläggande matte. ORD går att höja mycket men tar lång tid, och LÄS och ELF är svårast att höja snabbt. Börja ändå med det delprov där du tappar flest poäng.
Snabbt: NOG och KVA
NOG och KVA har ovanliga svarsalternativ som många missförstår första gången. När du har lärt dig hur alternativen fungerar och vilka fällor som brukar komma blir det mycket lättare. Det tar oftast några veckor.
Ganska snabbt: XYZ och MEK
XYZ är grundläggande matte. Om du har glömt bråk, procent, ekvationer och geometri ger det mycket att repetera, och samma typer av uppgifter kommer tillbaka varje gång. MEK hänger på ordförrådet, men också på att läsa meningen noga och hitta signalorden. Det går att träna upp ganska snabbt.
Tar tid men ger mycket: ORD
ORD går att höja mycket, eftersom många ord kommer tillbaka på provet. Men det tar tid att lära sig hundratals ord. Börja tidigt och plugga lite varje dag.
Långsammast: LÄS och ELF
Läsförståelse på svenska och engelska bygger på hur mycket du har läst. Det går att bli bättre på att hitta rätt i texten och undvika fällorna, men grundförmågan förändras långsamt.
Börja där du tappar flest poäng
Det lättaste delprovet att höja är ofta det där du har sämst resultat i dag. Skriv ett helt gammalt prov och se var du tappar. I Normo ser du det per delprov och per frågetyp, och planen flyttar fokus dit.
Vanliga frågor
Vilket delprov är lättast på högskoleprovet?
Det skiljer sig mellan personer. NOG och KVA brukar gå snabbast att höja, eftersom mycket handlar om att lära sig formatet.
Vilket delprov ska man plugga först?
Det där du tappar flest poäng. Skriv ett helt gammalt prov för att ta reda på det.
Går det att höja sig på LÄS?
Ja, men det tar längre tid än de flesta andra delprov. Du kan snabbt bli bättre på att undvika fällorna, men själva läsförmågan växer långsamt.
Källor, kontrollerade 30 oktober 2026