Högskoleprovet

Så fungerar normeringen

Ditt resultat på högskoleprovet är inte antal rätt. Antalet rätt räknas om till en normerad poäng mellan 0,00 och 2,00, så att resultat från olika provtillfällen går att jämföra.

Från antal rätt till normerad poäng

Varje rätt svar ger en poäng, en så kallad råpoäng. Fel svar och obesvarade uppgifter ger noll. Det finns alltså inga minuspoäng, och du ska alltid svara på alla uppgifter.

Provet har 160 uppgifter som räknas, så råpoängen kan bli mellan 0 och 160. Eftersom resultaten gäller i åtta år måste de gå att jämföra mellan provtillfällena. Därför räknas råpoängen om till en normerad poäng.

Svårighetsgraden varierar lite från prov till prov. Normeringen tar hänsyn till det: är provet relativt lätt krävs fler rätt för en viss normerad poäng, och är det relativt svårt räcker färre. Målet är att det ska vara lika lätt eller svårt att få till exempel 1,50 oavsett när du skriver provet.

Den verbala och den kvantitativa delen normeras var för sig

Provet har en verbal del (ORD, LÄS, MEK och ELF) och en kvantitativ del (XYZ, KVA, NOG och DTK) med 80 uppgifter var. Varje del har en egen normeringstabell och får en egen normerad poäng.

Ditt resultat är medelvärdet av de två. Får du 0,9 på den verbala delen och 1,2 på den kvantitativa blir resultatet (0,9 + 1,2) / 2 = 1,05. Därför finns resultatet på en skala från 0,00 till 2,00 i steg om 0,05.

Det betyder också att en stark del kan väga upp en svagare. Det är summan som räknas, inte hur jämnt du presterar.

Samma poäng, olika antal rätt

Så här många rätt av 80 krävdes på den kvantitativa delen för några normerade poäng vid två provtillfällen.

Normerad poängVåren 2025Hösten 2025
0,528–30 rätt25–27 rätt
1,045–47 rätt44–47 rätt
1,563–65 rätt63–66 rätt
2,075–80 rätt76–80 rätt

På våren 2025 krävdes tre rätt fler än på hösten för 0,5, alltså var den kvantitativa delen lite lättare då. Högre upp på skalan är skillnaderna små. Källa: UHR:s normeringstabeller.

Hela tabellerna, och hur många rätt som krävdes för 1,0, 1,5 och 2,0, finns på sidan för varje prov under alla provtillfällen.

Normeringen i Normo

När du gör ett helt gammalt prov i Normo räknas dina rätt om med det provets egen normeringstabell, eller med en genomsnittlig tabell när vi inte har provets egen. Då ser du vad du hade fått om du skrivit provet på riktigt.

Ett bra sätt att sätta ett mål är att översätta antagningsgränsen till antal rätt. Behöver du 1,20 kan du se ungefär hur många rätt per del det motsvarar och träna mot det. Antagningsgränserna finns i antagningsstatistiken.

Vanliga frågor

Vad är högsta resultatet på högskoleprovet?

2,00. Resultatet anges på en skala från 0,00 till 2,00 i steg om 0,05.

Får man minuspoäng för fel svar?

Nej. Fel svar och obesvarade uppgifter ger noll poäng. Därför ska du alltid svara på alla uppgifter.

När kommer normeringstabellen?

Rättning och normering tar drygt en månad. För provet den 18 oktober 2026 publiceras normeringstabellerna den 25 november 2026, samma dag som resultatet.

Kan man räkna ut sitt resultat direkt efter provet?

Du kan rätta dina svar mot facit som UHR publicerar efter provet, men normeringstabellen kommer först med resultatet. UHR avråder från att använda gamla tabeller för att uppskatta resultatet på ett prov du nyss skrivit, eftersom svårighetsgraden varierar.

Mer om högskoleprovet

Se din normerade poäng

Gör gamla prov i Normo och se vad dina rätt motsvarar på provets egen normeringstabell.